Ingen fettisdag utan semla ー och varför ens vänta till fettisdagen? Numera börjar semlorna säljas redan i november, något som hade lett till böter under 50-talet då det fanns en lag som reglerade när semlorna fick säljas. Semlor älskas av de allra flesta och tack vare allergianpassning går det också att köpa laktosfri semla från bagerier och i butiker. Men kan du semlans historia? Om inte ska du få veta den nu.
Kummin blev kardemumma
Semlan äts traditionellt sett på fettisdagen, den dag som tillsammans med fläsksöndag och blå måndag inledde en längre fasteperiod. Fettisdagen var sista dagen att äta upp sig innan den 40 dagar långa fastan som avslutades på påskafton.
Semlan har troligtvis sitt ursprung från ett tyskt bakverk, “heisse wecke” som betyder varma kilar. Bakverket var en bakad bulle fylld med mandelmassa och åts av välbärgade stadsbor i Sverige under 1700-talet. På den tiden kallades semlan för hetvägg. Idag är kardemumma den krydda vi förknippar med semlan, men under 1700-talet kryddades bakverket med kummin och serverades i en skål med varm mjölk.
Semmelkungen
Det var dock nära att vi aldrig skulle få njuta av goda semlor. När kung Adolf Fredrik dog av slaganfall fettisdagen den 12 februari 1771, skylldes dödsfallet på att kungen ätit för många semlor. Skalden Johan Gabriel Oxenstierna höjde rösten och förde fram att fettisdagen borde förbjudas och att hetväggen förvisas. Som tur var fick han inte sin önskan uppfylld.
Semlan blir vanlig
Under mitten av 1800-talet började hetväggen kallas för fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. På 1900-talet fick bakverket namnet semla som kommer från tyskans “semel” och latinets ord “simila” som betyder fint vetemjöl. Semlan bakades av fint vetemjöl och innehöll både socker och vispad grädde ー ingredienser som då var mycket värdefulla.
Under efterkrigstiden var grädde, marsipan och socker bristvaror eftersom jordbruksproduktionen minskat under kriget då många män låg inkallade. Därför stiftades lagar som förbjöd att semlor såldes under andra dagar än just fettisdagen.
En laktosfri semla ser dagens ljus
Under 2000-talet blir det vanligare att semlor allergianpassas. Det går nu att köpa laktosfri semla på bagerier. En laktosfri semla bakas på vetedeg med laktosfri mjölk och laktosfritt smör. Semlan fylls sedan med laktosfri grädde, alltså grädde där enzymet laktas är tillsatt, och så mandelmassa. Sedan pudras semlan med florsocker och görs redo att avnjutas av en semmelälskare.
Visste du förresten att den laktosfria grädden är mindre fet än grädden som innehåller laktos? Kanske en anledning att köpa en laktosfri semla till?
Beställ laktosfri semla hos oss
Vill du njuta av en nybakad semla gjord på kardemummakryddad vetedeg fylld med luftigt vispad grädde och läcker mandelmassa? Beställ en laktosfri semla i vår webbutik och hämta semlan i en av våra bageributiker eller boka hemkörning. OBS! Beställ laktosfri semla senast klockan 13 dagen innan du vill ha den för att vara säker på att du hinner få semlan.
Här kan du köpa en laktosfri semla
Under semmelsäsongen kan du handla laktosfri semla hos någon av våra återförsäljare. Och du, det är okej att äta semlor under andra dagar än fettisdagen. 2023 infaller fettisdagen 21 februari.
All information om godsakernas innehåll hittar du under respektive kategori här på vår webbplats.
Psst! Visst är det härligt med fredagsfika på jobbet, men glöm inte bort veckans andra dagar. Sätt guldkant på en regnig tisdag genom att bjuda kollegorna på rustik baguette, syrlig tranbärslevain, grova thekakor eller ett lyxigt fikon- och valnötsbröd.